Linnea Henriksson
Champagne
Din blick är tom där du står lutad över kanten
Det finns en gräns för vad man tål
Vi skriker oss hesa över allting som vi aldrig kommer få

Ibland så finns det inget varför
Ibland så går det faktiskt bara inte att förstå

Jag har champagne som står och väntar på att tillfället kommer
Den borde jag ha druckit säkert tiotusen gånger
Som då du körde bil för att få vakna här
Du körde 100 mil
För att vakna här

Jag känner
Att just det där är
Där livet händer
Och det jag minns
När Likt förbannat
Jag Glömt allt annat
Vill bara stanna
I det som finns

Springer ikapp någon buss och bara åker
Och tittar ut på det vi ser
Vi bländas av bilarna och tanken på det som inte
Finns nå mer
Tiden läker det den hinner
Men inga sår ”bara försvinner”
Men det går ändå

Jag har champagne som står och väntar på att tillfället kommer
Den borde jag ha druckit säkert tiotusen gånger
Som då du körde bil för att få vakna här
Du körde 100 mil
För att vakna här

Jag känner
Att just det där är
Där livet händer
Och det jag minns
När Likt förbannat
Jag Glömt allt annat
Vill bara stanna
I det som finns

Ge mig bara tid
Ge mig bara tid

Jag har champagne som står och väntar på att tillfället kommer
Den borde jag ha druckit säkert tiotusen gånger
Som då du körde bil för att få vakna här
Du körde 100 mil
För att vakna här
Jag känner
Att just det där är
Där livet händer
Och det jag minns
När Likt förbannat
Jag Glömt allt annat
Vill bara stanna
I det som finns