Thomas Stenström
Skall aldrig mer få bränna mig
Hela mitt liv så har jag väntat
På att någon ska ge mig den där känslan
Har famlat och ramlat på alla sätt
Men faller jag nu så ska jag landa rätt
Jag har suttit uppe hela natten snart
Ju mera jag tänker blir allt underbart
Jag knyter min hand och trycker allt jag kan
Fyller bröstet med luft och håller andan
Fyller bröstet med luft och håller andan

Jag minns alla åren som jag glömt bort
Även fast dem gjort ont så har de hjälpt mig nått
Jag spelade hårt och slog på allt som fanns
Fast där inne fanns pojken och hans värld brann
Jag kommer aldrig släcka elden
Så länge jag lever ska jag vakta den
Den blir större och större och jag lovar dig
Att den aldrig mer ska få bränna mig
Att den aldrig mer ska få bränna mig

Aldrig mer få bränna mig
Ska aldrig mer få bränna mig
Aldrig mer, ska aldrig mer få bränna mig