Peter LeMarc
Du och jag mot världen
Pojken och flickan på Drottningtorget, se de kysser varann
De blundar för bussar som kör förbi som bara älskande kan
Och din syster sa: "Det där går aldrig bra"
Och vi två tog ett tåg från en stukande stad
Där satt vi hand i hand, tätt tryckta mot varann
Vi märkte inte ens hur septemberskogen brann
Fick inga löften med oss på färden

Det var du och jag mot världen
Så var det då, så är det nu
Du och jag mot världen
Alltid jag och du

Som fångade fåglar i två rum och kök på 40 kvadrat
Bland blöjor och barnskrik, lego och intrampad Semper-mat
Vi hade ingen plan, ingen given manual
Fick aldrig något arv, inget sparkapital
Vi kunde skilts åt där och gå
Men gjorde än en gång ett val
Vi älskade, vi slogs men hade mod att stanna kvar
Fick inget gratis på den här färden

Det var du och jag mot världen
Så var det då, så är det nu
Du och jag mot världen
Alltid jag och du
Åh, låt ingen trycka ner dig
Låt ingen djävel komma åt dig
Ge mig din packning och jag bär den
För det är du och jag mot världen

Vi två, vi hör inte hemma någonstans
Här är vi kind mot kind ännu i denna livslånga dans
Och trots att jag har kysst var millimeter av din hud
Är det som första gången jag rör vid dig nu
Så när vi fortsätter på färden

Är det du och jag mot världen
Idag och alla andra dar
Du och jag mot världen
Ja, vi är ännu kvar

Det var du och jag mot världen
Så var det då, så är det nu
Du och jag mot världen
Alltid jag och du

Mmm