Mirabel: Vi bygger nytt och finner tröst som lindrar
Det tar emot nu men vi får kraft någonstans
Vi är en stjärnbild på himmelen som tindrar
Vi lyser starkt och alla har sin egen glans

Men vad stjärnor alltid gjort
Är att skifta i det blå
Din gåva är något stort
Men du är mycket mer än så

Abuela: Och jag var så sträng
Förlåt, jag ber
Jag var så rädd att mista er
Ett under äger vi
Men inte någon magi
Miraklet är ju ni
Allra störst är ni
Miraklet det är ni

Alla: Alla vi, alla vi

Camilo: Ok, bra, men kan vi prata om Bruno?
Antonio: Är det Bruno?
Bruno: Ja, man kan säga mycket om Bruno
Jag först, ok!
Pepa, ett bröllop ska vara soligt
Och en storm är inte roligt
Var inget jag spådde
Men du bara svettades otroligt
Men jag tror på er amor
I mitt hjärta ni bor
Och i regn eller snö är er kärlek en sjö som är stor

Félix: Jag säger samma sak, bror!
Bruno: Jag hoppas ni förlåter mig för allt besvär
Julieta: Äsch, vi är glada att vi har dig här
Pepa: Det lyser igen
Félix: Nu är vi alla för en
Julieta och Pepa: Vi får se vad som händer och vad vår framtid bär
Dolores: Du, jag hörde genom väggarna att han var där

Abuela: Jag hör en kör
Antonio: Typ hela staden står utanför

Kör: Tänk allt in bar
Allt tungt ni bar
Men vi finns också kvar
Men vi finns också kvar
Vi ser vart vägen nu kan föra
Och vi ska göra allt för er
Isabela: Och vi kan alla hjälpa varandra, du är stark
Luisa: Men ibland känns det tungt
Mirabel och Luisa: Det är lugnt!
Luisa: Jag kanske tappat kraft, men jag fattar mera
Isabela: Är ni med? Nu ska vi plantera
Kom igen! Vi ser det nya växa till
Isabela, Luisa och Mirabel: Så högt som vi vill, kör på!

Vad stjärnor alltid gjort
Är att glöda i det blå
En årstid skiftar fort
Julieta: Visst är Mira härlig ändå?
Augustín: Hon är som sin mor

Mirabel: Mariano, vad står på?
Mariano: Mitt hjärta trängtar inom mig
Mirabel: Kan min kusin få det att slå?
Har du träffat Dolores?
Dolores: Nu tar jag över det här, hej då!

Din röst är stark
Du tar hand om din mamma och om hus och mark
Du kan skriva poesi, vilken make du skulle bli
Och nu fångar jag stunden, så kan du se mig, kan det bli vi?
Mirabel: Dolores, jag ser dig
Dolores: Och jag hör dig
Kör: Alla vi, alla vi
Mariano: Vi gifter oss!
Dolores: Nu tar vi det lugnt
Kör: Alla vi, alla vi

Mirabel: Ljuva hem
Det är sig likt det mesta
Abuela: Det har skavanker
Mirabel: Precis som vi
Abuela: Det förstås
Fast en sak till
Sen kan vi börja festa
Mirabel: Vadå?
Bruno: Vi gjorde en dörrknopp
Antonio: Den är till dig från oss

Camilo, Dolores, Pepa och Félix: Vi såg ditt ljus, ditt mod
Isabela och Luisa: Du gav oss kraft igen
Julieta och Augustín: Vi såg dig och förstod
Bruno: Du är själv en gåva, min vän
Abuela: Lyft nu din blick

Abre los ojos
Vad är det du ser?

Mirabel: Jag ser... Mig
Hela mig