Mando Diao
Sparven
Så flög den bort, den lilla sparv
Som satt intill mitt bord
Nyss flög den, den som bar ett litet hopp

Nu ber jag tyst, du lilla sparv
Flyg hit till mig igen
För utan dig blir dagen lång och svår

Vet att ondskans generaler
Har alltid nymönstrad armé
Den byggs av girighet och avund
Där vill så många vara med
Den byggs av maktlystnad och pengar
Där har den starke alltid rätt
Där klättrar man med svek och list
Man kan få pris som årets egoist

Fast hoppet är en liten sparv
Är det ett litet hopp ändå
För sparven kanske får oss att förstå
Att människosläktet är en art
Som trots sin genialitet
Inte har större rätt än sparven
Till det vi kallar vår planet