ODZ
Natten till gryningen
[Refräng (Edward Smith)]
Dämpa belysningen
Alldeles ensam i rummet, klaviaturet
Sjunger i tystnaden
Vaggar till takten av ljuden från natten till gryningen
Fram och tillbaka
Fram och tillbaka till skymning i väntan på rusningen
Sug på förtjusningen
Sjuk är den tydligen, sjuk är den tydligen

[Vers 1 (Edward Smith)]
Har tänkt och tänkt en längre tid, vad som gör min individ
Att detta fel beror på vem du frågar och till vilket pris, mm
Intressant, inte sant?
Inte sant, allt är sant
Det ljugs och vinklas upp och ner, höger, vänster som en vals, ja
Jag är inte galen alls, men ingen hänger med
Ni går långsamt nånstans, har somnat när jag väntat er, jag ba
Det tog tid, vi har kämpat hårt och kom hit
Om dе frågar oss om det är fel på oss, mannen, stick
Klart dе hajat nu att de har slösat tid
Klart benim sjuk, men jag har viljan i
Folk snackar krut, de vill ha dynamit
Du vill platta brunt, och vilket kilo vit
Det är ny standard nu, när vi har legat i
Har du mangaz spjut, som jag ser hela tin'
Letar hus i skogen jag vill leva i
Men låter pianot snabbt, kan du gå c'est la vie, voh
[Refräng (Edward Smith)]
Dämpa belysningen
Alldeles ensam i rummet, klaviaturet
Sjunger i tystnaden
Vaggar till takten av ljuden från natten till gryningen
Fram och tillbaka
Fram och tillbaka till skymning i väntan på rusningen
Sug på förtjusningen
Sjuk är den tydligen, sjuk är den tydligen

[Vers 2 (Edward Smith)]
Det offras en ängel för varje natt
Vi låter Lucifer hålla oss hand i hand
Och leda vägen till foten av karmatrappan
Där vi samlas och straffas för synderna
Bror, jag är trött på att klättra
Hellre fucked med de närmsta än nykter och ensam
Du borde skämmas
Tyck vad ni vill, i er trygghet där hemma

[Vers 3 (Edward Smith)]
Många timmar in och ut, nonstop
Utan nån form, utan folk, drömmer långt bort
Du kan se på den och kalla sjuk
Fuck dem, sånt folk hålls långt bort från min konstform
Finner ingenting av lyckan nu, inget sticker ut
Inga toner, om de stjäl, de har sjungit slut
Du kan se på den jag är och vem jag var förut
Att inget är förändrat utom världen när jag tittar ut
Innan fame och kamerablixtar
Inga sålda guld och högst på listan
Inga intervjuer, gig med gage och autografer
Utanför, de står på kö
Jag har alltid varit lika sjuk, jag vet
Alltid dragits mot min ensamhet
Se min blick och svara vad du ser
Se min blick och svara vad du ser
[Refräng (Edward Smith)]
Dämpa belysningen
Alldeles ensam i rummet, klaviaturet
Sjunger i tystnaden
Vaggar till takten av ljuden från natten till gryningen
Fram och tillbaka
Fram och tillbaka till skymning i väntan på rusningen
Sug på förtjusningen
Sjuk är den tydligen, sjuk är den tydligen