Nick Borgen
Mitt kära östersund
När stormarna lagt sig och vindarna tystnat
Då hägrar ett paradis
Snön droppar från Lagårdstaken i viken
Ser rök från en öppen spis
Jag blir helt förtrollade jag vet vad jag ser
Jag hämtar nog andan en stund
För framför mig vaknar det bästa jag vet
Mitt älskade Östersund

När Storsjöodjuret sprängt isarnas vallar
Står våren i fullaste blom
En brunkulla vaknar på ängen någonstans
I fjärran en ensam lom
I skogarna vågar sig små trollen ut
Ser älvornas lek en sekund
Naturen har ingått ett kärleksförbund
Med mitt älskade Östersund

Hör dragspelsmusik
Från lövad loge
Ser flickor med blommor i hår
Och ljusen från vaggande båtar i viken
Det är sommar vart hän jag än går
Och vacker står staden i sommarnatten
Belåten den tar sig en blund
Jag ryser vid tanken på allt det jag sett
Jag älskar mitt Östersund

Vart än jag än finns på min resa i världen
Så hägrar mitt paradis
I tacksamhet ger jag mitt hjärta till staden
Som gjort mig så lycklig och vis
Nu står jag förundrad
Förvånad och skrattar
Jag undrar om jorden är rund
För vart jag än vänder och vart jag än ser
Så ser jag mitt Östersund

Ja, var jag än vänder och vart jag än ser
Så ser jag mitt Östersund